Fornborgens historik

Helgö

ETT VARIERAT LANDSKAP MED EN RIK HISTORIA
Mälaröarna har ett särpräglat landskap där växlingen mellan vatten, starkt kuperad skogsterräng och låglänta åkerslätter är typisk. Samtliga karaktärsdrag går att återfinna på Helgö vilket ger ön en varierad och rik landskapsbild med kulturhistoriska värden. Här finns flera värdefulla, mindre skogsområden av barrskog och ädellövlund, åkerholmar och däremellan öppet landskap, varav delar av detta landskap används för jordbruk och betesmark.

Bebyggelsestrukturen på Mälaröarnas två huvudöar är särpräglat olika; Färingsö har en utpräglad bondbygd med byar och omgivande åkermarker medan Ekerö för övrigt karaktäriseras av de många stora herrgårdarna. På Helgö finns Kaggeholm slott som är en egendom med anor från 1200-talet som har präglat öns landskapsbild.

Helgö har även en unik plats i Sveriges tidiga historia. Helgö växte fram som en central handelsplats i Mälardalen under 400-talet f. Kr. Upptäckten av det så kallade Helgökomplexet, på öns östra delar, är en av de största arkeologiska sensationerna i Sverige under 1900-talet. Handelsplatsen och verkstäderna på Helgö hade sin blomstringstid under 400–500-talet f. Kr. varefter verksamheten avtog successivt. Omkring år 800 uppstod Birka som därefter blev centralort för handeln i Mälardalen.

Inom Fornborgens samfällighet finns en fornborg vid den högsta punkten invid Frejas väg. Fornborgarna har traditionellt förknippats med bygdens försvar under den oroliga tid som följde efter det västromerska rikets fall i slutet av 400-talet, den s. k. folkvandringstiden. Benämningen fornborg är inte helt korrekt då fornlämningstypen kan ha haft flera olika användningsområden; som boplatsborgar, farleds- och bevakningsborgar samt tillflyktsborgar, d.v.s. med en fortifikatorisk funktion, andra som inhägnader för gravar, marknadsplatser eller boskap. Av de elva fornborgar som finns på Mälaröarna tillhör fyra typen boplatsborgar, medan övriga är strategiskt placerade i kustläge invid de vikingatida segellederna. De bör alltså ha anlagts i bevaknings- och försvarssyfte, belägna på naturligt försvarbara bergskrön med stenvallar i första hand på de flacka sluttningarna.

Jan Norman, Kulturmiljöbild, RAÄ.

FRÅN FRITIDSHUS TILL BOSTADSHUS
Ursprungligen var alla tomter, som tillkom genom byggnadsplaner på Helgö, avsedda för fritidsbebyggelse. Helgös bebyggelse består till stora delar av 1900-talets sommarstugebebyggelse, där många hus är byggda på terrasser på sluttningarna.

Fornborgens tomtägarförening bildades i mitten av 1950-talet då Hanna Söderbergs dödsbo och Forborgens tomtägarförening träffade ett överlåtelseavtal för området. I advokatens slutbrev framgår att denne uppfattat arbetet med att upprätta lagfart och andra handlingar som en långdragen process.

BADPLATSEN

Än idag förvaltar Fornborgens tomtägarförening den badplats som ingick i överlåtelsen mellan Hanna Söderbergs dödsbo och tomtägarföreningen. Marken ägs idag av Lennart Iveroth och föreningen har ett arrendeavtal.

NY DETALJPLAN

Helgö har under 2000-talets början fått ny detaljplaner, då allt fler bosätter sig permanent och nya bestämmelser kring mark och byggnader behövdes. Landskapsbilden på Helgö består idag av stora tomter med mycket vegetation och på de flesta tomterna ett relativt litet hus. Med tanke på de många fornlämningar som finns på ön är det en utmaning att bevara öns unika kulturvärden samtidigt som området utvecklas till ett modernt område för åretruntboende. Idag består cirka två tredjedelar av de totalt 340 fastigheterna av permanent boende. Inom Fornborgens tomtägarförening och samfällighet finns 43 fastigheter varav för närvarande hälften bebos permanent.

GRÖNSKAN ÄR VIKTIG
De trädbevuxna höjderna med öppen mark däremellan bidrar i mycket hög grad till Helgös karaktär. Den nuvarande bebyggelsen ligger i inbäddad i grönska och mycket av Helgös karaktär utgörs just av den stora andelen grönska som finns på de enskilda fastigheterna.

De nuvarande planbestämmelserna har utformats extra varsamt till förmån för vegetationen och för att låta bevara så mycket som möjligt. Tomterna är stora, 2000 – 4200 kvm, där huvudbyggnaden inte får uppta mer än 150 kvm (190 kvm) och är centralt placerade på tomterna så att så mycket av träd och vegetation som möjligt ska bevaras. Däremot har inte trädfällningsförbud på bostadstomterna föreslagits i detaljplanen. Att fälla träd på våra tomter sker därför med varsamhet.

GATOR OCH TRAFIK
Lokalgator och allmän plats ägs av olika samfälligheter på Helgö. I nordvästra delen av planområdet är det Fornborgens samfällighet. Bona tomtägarförening är väghållare och har hand om allmän platsmark i den nordöstra delen. I den sydöstra delen är det Kaggens täppas tomtägarförening. Helgö Bols tomtägarförening är väghållare och ansvarig för allmän platsmark i den sydvästra delen av planområdet.

Kaggeholmsvägen ingår i det statliga vägnätet med vägrätt enligt väglagen. Kaggeholmsvägen löper inom fastigheterna Kaggeholm 3:1 och 8:1.

Buss trafikerar Kaggeholmsvägen och busshållplatser finns i korsningen Sten Banérs väg, Kaggens täppas väg och Solidusvägen.

PARKERING

Parkering för bostäderna sker enligt detaljplanebestämmelserna inom varje fastighet. Det finns en allmän parkering finns på Sten Banérs väg.